Lite pinsamheter

Smått pinsam sak hände på jobbet igår när jag tog en bloggpaus. Precis när jag satt och höll på och skriva så kom vår it-stödskille och skulle byta ut våra skärmar så jag sparade bara ner min blogg och stängde ner Word (var vad jag trodde). Sen när skärmen var utbytt så fortsatte jag skriva och sen la jag ut min blogg som vanligt och fortsatte jobba. Efter typ en halvtimme skulle jag hämta en utskrift vid skrivaren och ser till min förvåning (och fasa dessutom) att där ligger ju en utskrift av min blogg… Tog den och slängde hastigt bort den. Måste alltså i snabbheten när skärmen skulle bytas ha råkat trycka både på spara och skriv ut. Det spelar ju ingen roll egentligen vilka som läser min blogg, men på något sätt vill man vara lite mer anonym för sina arbetskamrater. De jag umgås med privat av mina arbetskamrater jobbar inte alls på min avdelning och därför kände jag väl att det blev lite pinsamt. Sen var det ju inte så att det stod mitt namn eller nåt på utskriften, men om den som läste har någorlunda koll på folket här på avdelningen så var det nog inte så svårt att utläsa att det var jag som skrivit det. Så framöver ska jag nog vara väldigt noggrann vilken knapp jag trycker på när jag ska spara..

Hade ju sån jättetur med mitt sportbh-inköp igår. Åkte iväg till stället där jag pratat med den jättetrevliga tjejen som hade lagt undan en åt mig och den passade perfekt!! Nu ska väl den hålla ett litet tag, nästa gång får jag väl helt enkelt prova beställa från nätet. Enligt den här tjejen så har den inte slutat tillverkas, det är bara det att det inte finns någon agent för den i Sverige längre och därför får de inte tag i den, men det ska gå att beställa den på nätet så jag får väl surfa runt och kolla om jag hittar någon bra sajt. Men fatta vilket jävla strul för att kunna köpa träningskläder.

Var lite jobbigt på jobbet en sväng här i morse. Vi kör en årlig kontroll av hela vårt bestånd för en av våra dagliga rutinkörningar där vi jämför våra uppgifter gentemot Försäkringskassans. Det är ett rätt stort jobb och det finns egentligen bara en person som jobbar med vårt system som kan den här rutinen på sina tio fingrar, vilket nästan är nödvändigt för att kunna fixa det här årsjobbet. Nu har hon haft så himla mycket med det och har mötts av rätt stor oförståelse från våra beställare över att detta jobb kommer att ta väldigt mycket tid i anspråk detta året eftersom det skett stora förändringar i den dagliga rutinen det här året. Hon har jobbat jättemycket + att hon själv var sjuk förra veckan och att hennes make haft känningar åt hjärtat (flimmer tror jag det kallas) trots att han är väldigt ung och i fysiskt bra form annars. Han har så klart varit rädd och därför har hon inte heller haft det så lätt hemma. I morse när hon kom till jobbet och skulle försöka komma underfund med vad det sista felet berodde på och de stressade på henne från beställarsidan så brast det helt för henne och hon började gråta framför sin dator. Tyckte så himla synd om henne. Som tur är har vi världens bästa chef som tog tag i saken direkt och ordnade så att en av våra kollegor som är jätteduktig att bolla saker med blev fri från ett möte hon skulle gå på och sen satte hon sig ner med C som var ledsen och stressad och så gick de igenom saken från början och efter ca 1 timme hade de löst problemet och nu kan årsjobbet köras som planerat ikväll. Hade ju själv en period på jobbet i våras när det bara var för mycket med allting och då var C så himla snäll med mig så jag gick instinktivt fram till henne i morse och gav henne en kram när hon var så ledsen. Kändes bra efteråt att hon kom fram och kramade mig tillbaka och sa att det var precis vad hon hade behövt *ler*. Jag har faktiskt ett härligt gäng tjejer i mitt rum. Det är ju dock 10-15 års åldersskillnad mellan oss och de har alla familj och barn, så orsaken att vi inte umgås så mycket på fritiden är ju inte att jag inte gillar dem utan helt enkelt på att man lever så olika liv.

Idag sticker vår fackliga styrelse iväg på konferens direkt efter lunch. Passar som vanligt rätt dåligt tidsmässigt, så är det alltid när man ska iväg på nånting, men det är ju nästan alltid knappt om tid så det är bara att gilla läget. Dock kommer en av de roligaste tjejerna i styrelsen inte med för de har helt enkelt alldeles för stressigt på hennes avdelning nu. De har varit utan chef sen mars nån gång och jag undrar verkligen varför det ska vara så jädra svårt att bara sätta igång en rekryteringsprocess. Det är så uppenbart att personerna på den här avdelningen behöver en ledare. Nu slängs det bara mer och mer arbete åt deras håll och ingen av dem kan riktigt stå upp och säga till att ”nu räcker det faktiskt, vi är bara si och så många, vi kan inte göra arbete för dubbelt så många”. Sen, om jag ska vara helt ärlig, kan jag inte påstå att min kära arbetsgivare alltid är så himla duktig på att rekrytera ledare. Vem som helst kan ju bli chef, men inte alla kan bli en ledare och det är sådana personer jag vill se på chefspositioner här. Alltför ofta tillsätts en duktig specialist på chefsposten, vilket i de flesta fallen bara blir skit. Man får en dålig ledare och ett stort avbräck på den positionen som personen innehade tidigare. Detta har jag försökt slå in i skallen på vår företagsledning i flera år nu och i vissa fall har det blivit bättre, men oftare än vad jag skulle önska tänker de inte tillräckligt långsiktigt vid rekryteringar. Hur som helst, synd att B inte kan komma med idag. Sist vi var på konferens blev det så klart lite fest på kvällen och B, småbarnsmorsa som inte är så van att dricka lite vin, blev lite på pickalurven och satt och sjöng Ugglas ”Är det efterfest på eran balkong” halva kvällen. Vi hade jätteskoj kan jag säga.

Nu ska jag fixa ihop det sista innan vi ska iväg och käka lunch. Ska iväg och köpa en bukett blommor åt en i styrelsen som fyllt 50 som vi inte firat ännu dessutom.