Irriterad

Har märkt ett tag att jag får rätt ont i både fötter och vader när jag är ut och går och tror tyvärr att jag måste köpa mig ett par andra skor. De är helt enkelt inte sköna de jag har. Är bara så typiskt att allt sånt måste man komma underfund under den pankaste hösten i sitt liv… Får nog använda mina gamla ett tag och se om det funkar. Nu får jag ju inte så ont att jag inte pallar att gå och inte heller har jag ont efteråt, jag tror att skorna är lite för breda i lästen, känns som om min lilla fot vispar runt lite för mycket inne i skon. Mina gamla är bättre på det viset, sitter liksom åt lite mer runt foten. Oj, det här blev visst intressant värre… not.

Vad otroligt mycket man kan gå och irritera sig på vissa dagar har jag märkt. Jag har en sån dag idag, först blev jag (i likhet med ganska många andra stockholmare antar jag) irriterad på t-banetrafiken. Lite kluvet dock, för även om jag förstår Connex-personalens reaktioner och sympati med sin fackordförande, så blir man ju irriterad på ett rent personligt plan. Jag valde dock att hoppa över strulet i kollektivtrafiken och tog bilen till jobbet istället eftersom jag var tvungen att susa hem en vända vid halvelva-tiden för att öppna för någon snubbe som bostadsrättsföreningen anlitat för att kolla något med elen i lägenheten… (jag var inte precis uppmärksam som ni märker). Självklart upptäcker jag, när det är för sent och för krångligt att vända om, att jag har väääldigt lite bensin i bilen, så då blev jag först irriterad på mig själv förstås, men sen blev jag snabbt irriterad på alla andra bilister. Ungefär som om de skulle släppa fram mig först så att jag inte blev stående på vägen någonstans, med soppatorsk (knäppt, jag vet!). Kommer till jobbet och blir irriterad när jag inser att en inbjudan till ett frukostmöte nästa vecka inte skickats iväg, trots att det blev bestämt för 2 veckor sedan. Är såååå irriterad på att jag alltid ska vara den som kommer ihåg och påminner alla andra, fan kan de inte läsa minnesanteckningarna de också eller?!! Sen drog jag iväg hem för att släppa in den här elsnubben och blev irriterad för att jag var tvungen att åka hem i, vad som kändes som, onödan. Jag har inte haft problem med plötsliga spänningsfall i min lägenhet och även om jag hade haft det… brukar sådant inte oftast bero på fel i någon transformator någonstans? Sist jag kollade hade jag ingen sån i min lägenhet. Där gick nästan 1½ timme av min arbetsdag till skit och ingenting kändes det som, den tiden hade jag gärna utnyttjat till något bättre eftersom det drogs från min flextid *morr*. Tar t-banan tillbaka till jobbet, som nu gick som planerat. Jättelite folk så jag slår mig ner på en fönsterplats, det finns huuur många lediga platser som helst i vagnen. Då måste man självklart slå sig ner precis bredvid mig, jag var faktiskt så fräck att jag reste mig och flyttade på mig. Jag fattar mig inte på såna människor. Vill man verkligen sitta och trängas när det finns säkert 100 lediga platser i vagnen att välja mellan?! Jag tror att jag ska koppla bort omvärlden resten av eftermiddagen, jag verkar inte riktigt vara på mitt allra mest positiva humör idag direkt. Hoppas att vägningen i eftermiddag visar att jag gått ner i vikt så kanske humöret stiger lite.

Ikväll ska jag hem till Y och kolla in hennes nya badrum, det är i och för sig inte helt färdigt ännu men jag tror nog jag kommer att se hur det blir när det är färdigt. Hon har valt jättefina saker till sitt badrum så det kommer säkert att bli hur snyggt som helst. Jag skulle också vilja fixa till mitt badrum. Har en hemsk våtrumsmatta på golvet och i min värld är matta på badrumsgolvet verkligen fattigmansalternativet, jag tycker bara det är hemskt, ohygieniskt och fuuult! Y har valt väldigt likt vad jag själv skulle välja om jag gjorde om mitt badrum. Men badrummet får vänta, det är ju relativt nygjort så det är inte ofräscht eller så, men det är ju inte som jag vill ha det. Dock får resten av lägenheten komma först. Avskyr alla mina tapeter så de ska ut! Sen ska köket målas om, taken behöver målas om eftersom hon som bodde i lägenheten före mig har eldat billiga stearinljus som verkar ha sotat ner halva lägenheten… Pust! I vinter ska! det ske.

Hade liksom glömt att jag skulle iväg ikväll så jag har bokat in mig på ett step-pass 18.30. Nu håller jag på och funderar om jag ändå ska gå på det och sedan åka iväg till Y, men risken finns väl att det kanske blir lite sent så jag får nog avboka det och hoppas på att vi kanske ger oss ut på en liten prommis istället. Känner att jag vill röra på mig ikväll i alla fall. Har ju gått och blivit helt beroende av att röra på mig regelbundet igen. Känns verkligen bra. Min period med sjukdom i våras tjänade trots allt ett gott syfte, har lärt mig uppskatta att kunna träna när jag vill och inte bli hindrad av något. Ska försöka komma ihåg den här känslan även när det känns motigt, vilket det brukar bli förr eller senare.

Klassträff i helgen och jag har inte en susning vad jag ska ha på mig. Eftersom jag är urpank kan jag inte ge mig ut och shoppa något nytt, men jag har verkligen inget som känns kul i garderoben just nu. Shoppade ju en del förra månaden, men nyhetens behag har ju hunnit försvinna för de kläderna. Det får väl bli det klassiska med jeans och något till det, högklackat och värsta festsminket. Fördelen med att klä sig lite enklare är ju att det känns roligare med en riktig festmake och roliga accessoarer till istället. Ett säkert kort liksom.

Nu känner jag att jag inte riktigt har inspiration att skriva mer.. byebye.