Seeeg dag

Guuud, så trött jag är idag! Det är helt uppenbart att jag inte blir människa på 2 dagar efter en fest kan jag säga. Det sorgligaste är att jag inte ens drack så där särdeles mycket. Jag och en gammal klasskompis, Pia, delade på en flaska vin till middagen och efter det drack jag 3 små mellanöl. Drack dessutom ingenting utom vatten efter 12 och ändå är jag så här jätteseg idag. Oh well, det är ju inte klassträff varje helg precis, så det är det värt. Hur jag ska lyckas ta mig iväg till mitt step-pass ikväll är dock ett stort mysterium…

Ja, helgen ja, hur blev den… Kom hem till ön vid elva-tiden fredag kväll och då var det inte så mycket mer att göra förutom att packa upp väskan och gå och lägga sig, var jättetrött nämligen. Vaknade 8 lördagmorgon, fattar inte varför jag ska envisas med att vakna så okristligt tidigt på helgerna. Försökte lura kroppen till att somna om genom att läsa lite, för då brukar man ju bli trött. Funkade inte, låg och läste i en timme, men var fortfarande lika pigg så jag insåg att det bara var att stiga upp. Brorsan kom hem till föräldrarna och käkade frukost eftersom det tydligen mest var ett svart hål i hans eget kylskåp så jag fick frukostsällskap i alla fall. Vid tolvtiden stack jag iväg till golfbanan och gick 18 hål på korthålsbanan. Det gick lika uruselt som förra helgen, men eftersom det var så ljuvligt väder kändes det inte så himla viktigt, det var skönt att bara få vara ute. När jag kom hem slappade jag framför teven en liten stund och sen var det bara att hoppa i duschen och fixa sig i ordning inför kvällen. Inför en klassträff avsätter man lite mer tid än normalt när man ska gå ut kan jag meddela. Jag ville så klart vara så snygg jag bara kan när jag skulle iväg och träffa gamla klasskompisar, vissa av dem har jag inte träffat på väldigt många år. Lyckades för en gångs skull bli så där supersnygg i håret som man alltid vill vara när det är dags med fest, men aldrig får till.
Vi möttes på krogen vid 18.30 för en liten välkomsdrink och sedan var det dags för middag. Maten var god och inte så jättefarlig ur pointssynpunkt heller faktiskt. Efter middagen blev det lite minglande och jag pratade nog med alla de som jag verkligen umgicks med under högstadietiden och några därtill. Lustigt hur en del människor tror att det är en komplimang att säga att någon har blivit söt förresten, det fick jag nämligen höra flera gånger under kvällen. Och om jag får säga min mening så var jag faktiskt söt redan på högstadietiden och inget jag ”blivit” bara de senaste åren. Sen är det väl inte så jämrans svårt att vara snyggare idag än vad man var i mitten av 80-talet, jag menar… vem faaan var snygg på 80-talet när man tittar tillbaka med dagens ögon. En kille uttryckte sig när han hörde den kommentaren för typ sjuttioelfte gången att han nog inte trodde att de tyckte att jag var ful då, för det behövde man ju bara se på gamla klasskort för att se att jag inte var. Men du är ju faktiskt väldigt snygg nu sa han, då var du mer söt som en i mängden. Gissa om han snabbt blev kvällens favorit *asg*. Jag hade speciellt sett fram emot och hoppats att Micke från min klass skulle vara där eftersom vi var så himla bra kompisar i högstadiet, men tyvärr var det en jättedum helg för honom. Han bor dessutom nere i Malmö nuförtiden och det är en bit att ta sig därifrån. Himla synd att han inte kunde var det i alla fall. Allt som allt var det en jättelyckad kväll och många i vår klass sa att vi borde ha en träff bara vi snart igen eftersom kvällen gick så fort och man kände att det var många man inte hann prata med. Får väl se om någon får tummen ur att fixa det…
Igår sov jag jättelänge, behövdes eftersom jag inte kom i säng förrän framåt halvfemtiden på natten. Stapplade upp vid tolv igår och satt och käkade frukost när brorsan och farsan kom in och åt lunch. Efter det drog jag iväg till syrran, kunde inte vara hemma en hel helg utan att träffa mina älskade syskonbarn heller! Lilla F levde runt som vanligt, ibland undrar jag verkligen hur mycket överskottsenergi det kan finnas i kroppen hos en 2½-åring?! Satt och snackade länge med syrran medan ungarna lekte på, vi hade hur mycket som helst att prata om som vanligt. Syrran håller också på och kämpar med sin vikt, båda är vi PCO-kvinnor vilket ofta innebär att det är vääldigt lätt att lägga på sig vikt, men tyvärr inte alltid lika lätt att gå ner. Jag har en enklare situation eftersom jag är singel och inte behöver pussla ihop min tid med sambo och två barn, stort hus, stugbygge, jobb…. Den tiden hon kan ta bara för sig själv är betydligt mer begränsad per vecka än vad den är för mig. För mig är det inga problem att hinna iväg och träna 4 gånger i veckan, medan syrran är nöjd om hon kommer iväg 2. Sen bor min syster med västvärldens största godisgris och kakmonster. Hennes sambo äter gärna sånt varje kväll, det funkar så klart inte för syrran men det är klart att det är lättare att trilla dit om frestelserna finns precis framför en. Det behöver jag inte heller tampas med, jag kan avstå att köpa hem det. Tyvärr ställer väl syrrans sambo inte alltid upp på hennes viktminskningsförsök såtillvida att han kanske kunde avstå att köpa hem onyttigheter under en period, tills hennes motståndskraft klarar frestelserna. Jag vet att hon vill, men hon är helt enkelt inte tillräckligt stark alla gånger (kännner vi inte alla igen den situationen?). Jag försöker peppa och hjälpa så gott jag kan, men det är inte alltid lätt eftersom jag bor i Stockholm och inte kan hjälpa till rent handgripligen med t ex barnvakt när hon ska iväg och träna. Jag försökte intala i henne att du kommer att fixa det trots att du kanske inte hinner träna så ofta som du skulle vilja, det kommer bara att ta lite längre tid. Så länge hon klarar att hålla sig från godiset vet jag att hon fixar det.

Nu blir det träning både måndag och tisdag för mig, onsdag kväll har jag planerat in en powerwalk igen. Det blev ju för mycket points i helgen i och med festandet så jag känner att jag vill träna lite extra den här veckan för att lite ta bort effekten av helgen. Då känns det också bättre inför vägningen på torsdag, även om det skulle råka bli ett + vet jag att jag gjort mitt bästa för att komma igen. Att festa någon gång då och då kommer jag att fortsätta göra. Jag sparar inte points till sådana tillfällen eftersom jag festar så pass sällan att det inte spelar någon roll i det långa loppet. Dessutom har jag sedan tidigare VV-erfarenheter lärt mig att det inte funkar att spara points för mig. Jag bara strular till min förbränning och går ner sämre i vikt någon vecka efter det. Däremot har jag inte märkt att jag skulle gå upp i vikt något extra av en fest då och då när jag sköter mig resten av tiden. Det är en sak i VVs program som jag inte tror på, att äta mindre 5 dagar för att äta lite extra under en dag. Jag är medlem i Aftonbladets VK också, men tyckte att deras dagbok var alldeles för omständlig och det är mycket därför jag återgått till pointsprogrammet. Däremot är experterna som är involverade i VK kunnigare än VVs konsulenter i min mening och VK rekommenderar INTE att man ska spara kalorier för att utnyttja senare samma vecka. Det är självklart olika från person till person, men jag tycker helt enkelt inte att spara-metoden borgar för att lära sig vettiga matvanor.

Kommer nog att gå hem lite tidigare idag eftersom jag varit så trött hela dagen. Underligt nog har jag idag varit piggare efter lunch än före, oftast brukar det vara tvärtom. I alla fall så känns det inte alls som om jag kommer att behöva tvinga mig iväg till gymet ikväll eftersom jag känner mig pigg igen. Men jag tänker ändå gå hem tidigare. Har inte så jättemycket jobb just nu heller så det är väl bara att passa på och njuta av de dagar som det är lugnare.

Ha det bäst!