Superklanten

Hur klantig får man vara på en skala?! Lyckades i min morgontrötthet ränna in i vassaste hörnet på vardagsrumsbordet i full karriär. Slog knäet så det bara tjongade i bordet och det gjorde så där ont så att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Verkar ha tagit riktigt på rätt ställe, ja rätt ställe för att det ska göra skitont fortfarande vill säga, så jag får nog vänta med att börja träna några dagar ännu. Hade annars tänkt att jag kanske kunde våga mig på ett enkelt litet pass imorrn kväll eller på fredag eftersom halsen börjar kännas något lite bättre. Kanske jag dock ska ta det lugnt ännu den här veckan och inte vara så otålig. Kan ju ta en prommis istället, det ska ju inte vara någon fara. Ja, sen när jag kan gå ordentligt igen vill säga *skratt*.

Idag jobbar jag hemifrån efter lunch, lär få släpa på flera kilo tunga pärmar och mappar. Kan inte riktigt bestämma vilket som är viktigtast att börja plugga in så jag släpar med allt och så får jag se när jag kommer hem. Att sätta sig in i själv projekten känns överkomligt, jag är ju ändå anställd här och kan verksamheten hyfsat. Däremot känns all metodik halvjobbig och veta i vilken ände man ska börja. Jag har ju liksom aldrig gjort detta förut och börjar jag tänka efter allt för mycket lär jag få en panikattack eller nåt. Efter nyår är jag ju ensam ansvarig. Även om Jonas lovat ställa upp med backup så mycket han har möjligt blir det ändå inte samma sak som att ha en person på plats som man kan bolla med. Som tur är är projektledaren för det jättestora projektet som jag kommer att ta över testledningen för också väldigt duktig på själva testbiten eftersom han själv jobbat som testkoordinator i flera år så jag kan nog räkna med stöd från honom när det behövs. Sen hoppas jag på att få gå en kurs i metodik- och ledningsbiten snarast. Johanna har rekommenderat en till min chef som hon tycker är bäst så jag hoppas den inte är alltför dyr…dock har jag tidigare fått intrycket från min chef att det viktigaste är att jag får gå en bra kurs, sen är kostnaden inte den stora frågan. Hoppas på det!

Nu håller min kompis G som bäst på att budar på en lägenhet i huset precis bredvid mitt. Det är en jättefin lägenhet och alldeles nyrenoverad i toppskick så hon gör inget dåligt köp. Den är lika stor som min, men utgångspriset var lagt 40 000 kr högre än vad jag betalade för min lägenhet så det lönar sig verkligen att renovera. Förhoppningsvis blir det renovering av i min lägenhet under året som kommer. Lite problematiskt blir det genom att de som ska hjälpa mig alla bor på ön, felet med att flytta för långt från familjen antar jag. Men de har lovat att hjälpa mig i vinter och pappa är ledig från politiken hela februari så förhoppningsvis kan han och brorsan komma då så kan vi riva det som behövs lite snabbt så är det bara för min skicklige svåger att smälla upp tapeterna sen. Måla fixar vi själva utan problem, dock får han ta taken (som tyvärr också måste målas) eftersom han förmodligen gör det 7 gånger så snabbt som vi. Han ska öppna färg- och tapethandel om några veckor så under min julledighet ska jag och mamma dit och botanisera bland färgprover och tapetböcker. Kul!! Har inte kollat med banken om jag kan låna pengar, men det borde inte vara något problem. Kan låna upp pengar på lägenheten är jag rätt säker på nämligen. Annars får jag låna av pappa så det ordnar sig alltid på nåt sätt. Vill i alla fall verkligen ha det gjort nu. Väntar spänt på att få höra hur det går för G. Mäklaren verkade tro att den skulle gå för 800-900 000, men då tror jag nog att han tog i så han kräktes faktiskt. Det är ändå ute i söderort och dessutom på nedre botten, visserligen mot en innergård, men det brukar alltid ta ner priset lite. Det såldes ju en femma ovanför mig för ca 6 månader sen. Den var ca 100 kvadrat m balkong och den gick för 1 350 000 så jag tror nog han är rätt optimistisk om han tror att den ska gå för 900 000. Den som betalar det gör ju bort sig rejält för de pengarna för du inte tillbaka för en etta i Fruängen. Budet G gav låg på 690 000 så det är ju en bra bit kvar till 900 då. Klart att han tog i, han är ju mäklare…

Nej, nu ska jag gå och hämta lite mer pluggmaterial från Johanna så jag är redo att dra direkt efter lunch. Ha en bra dag!

PS. Inte hört något från D ännu, tror att det faktiskt ligger på mig så jag slår honom nog en pling ikväll. En liten fika i helgen vore ju inte fel. DS.

Shit, vad tiden går hela tiden...

Jag hinner inte med känner jag. Så mycket att göra och så alldeles för lite tid. Mina nya arbetsuppgifter blir bara fler och fler och det har, fram till idag, varit väldigt luddigt hur mycket tid jag får lägga på det i jämförelse med mina andra uppgifter. Hade dock ett möte med Johanna och min chef idag och nu börjar ju projekten radas upp så min chef tyckte att jag borde jobba 100% bara med det nya från och med så fort som möjligt. Jag har ju 2 utvecklingsuppdrag som jag ligger i testfas med, men jag har helt enkelt inte tid att göra det klart så snabbt som beställaren önskar eftersom det är så himla mycket möten och plugg i och med det andra. Jag har varit jättestressad den senaste veckan och tyckt att det varit jättejobbigt så det kändes skönt att min chef sa som hon gjorde idag. Nu ska vi bara förmedla det till förvaltningsledare och beställarorganisation också så slipper jag ha det oket liggande på mina axlar. De uppdrag som jag ska testa tyckte hon även att jag skulle ge till vår tekniska förvaltningsledare så får hon försöka få fram en resurs som kan ta över det. Jag måste säga att min avdelning faktiskt är skitbra på att lyssna när man förmedlar att det börjar bli för mycket och försöker lösa problemet så fort det går. Kan dock definitivt räkna med att det blir helgjobb varje helg fram till jul för att hinna med. Måste väl pausa lite för julklappshandel men annars ser det fullchokat ut. Tur att jag tagit några dagar extra ledigt vid långhelgerna, de lär behövas. Jag brukar vara ganska bra på att kunna koppla bort jobbet när jag är ledig och inte bli stressad för allt jag har att göra.

Helgen var en riktig höjdare. Jag var ledig fredagen och passade då på att förbereda så mycket som möjligt så att jag inte skulle behöva ta tid för det på lördagen utan kunde umgås med S från Borås istället. Så jag både tvättade, städade och lagade 3 pajer samt lite getoströra till brödet. Sen var jag till IKEA och handlade lite smått och gott och lite julstämning dessutom (ja, det går att köpa *skratt*). Dock hade pajlagandet tagit lite längre tid än jag räknat med så mitt planerade köttbullsrullande fick utgå och istället blev det en kvick tur till McDonalds innan jag skulle hämta S vid flyget. Vi var båda rätt sega på fredagkvällen så vi kände oss helt nöjda med att bara stanna hemma hos mig och fika lite och sitta och snacka. Det fanns ju en hel del att prata om när man inte setts sen sommaren –05. Självklart har vi haft kontakt via telefon och mail, men det blir ju aldrig samma sak som att ses.

På lördagen var vi uppe ganska tidigt och tog oss in till stan för lite shopping. Jag fick välja smink på Makeup Store i födelsedagspresent, yay! S köpte också lite nytt smink, jag köpte ett par nya skor, det blev nya kläder för S och en massa annat smått och gott. En riktigt bra shoppingdag mao. Men gissa om vi var slut när vi kom hem till mig. Halva Stockholm var ute på stan, lönelördag och julshopping så det var helt överjävligt till slut. Men vi hann softa lite och ändå vara fixade och färdiga när gästerna dök upp. Jag har ju funderat länge på att införskaffa en locktång och nu har jag definitivt bestämt mig. S hade nämligen med sin som hon fixade mitt hår med och jag var absolut huur snygg som helst *hehe*. Pajerna blev jättelyckade så alla åt sig mätta och belåtna och sen hann vi med både vin och lite drinkar innan vi drog in till stan. Vi var bara på Söder på ett av mina stamställen, ett riktigt ölhak men med oftast jäkligt bra folk. Dock hade nog jag och S kunnat stanna hemma hos mig, vi pratade i stort sett bara med varandra i alla fall.
Lite kul var att jag tyckte jag såg en kille som jag hade ett litet hugg med där i våras. Vi skulle dejta då, men fick liksom aldrig till det och har hörts en del under sommaren och hösten emellanåt. Han gjorde nämligen bort sig lite i våras så när han dragit upp att vi ska ses igen så har jag liksom bara… du hade din chans, men tog inte tillvara på den. Vi har alltså inte setts sen i typ april. Hur som helst, jag såg honom bara på avstånd och var faktiskt rätt osäker på om det faktiskt var honom eller inte. Jag var väl lite väl loj kanske, för jag stod och pratade med S en lång stund istället för att direkt gå fram och fråga killen. När jag väl kom mig för hade han så klart hunnit gå redan. Men jag skickade ett sms och fick svar i söndags… mycket riktigt hade det ju varit han. Så nu är frågan åter uppe om vi kanske inte borde ses… Jag har dock lite svårt att bestämma mig så jag har bara lämnat ett lite svävande svar, bästa tolkningen är väl att ja, jag tycker vi ska ses, men jag har inte varit särskilt konkret om varken hur, när eller vem som ska ta initiativet. Hör han inte av sig kommer jag nog dock att göra det. Han är väldigt ung i och för sig… men vem fan bryr sig *flinar*.
En orsak att jag är lite osäker beror ju på A hemma också. Vi har hörts en hel del den senaste veckan och ibland kommer jag på mig med att liksom längta lite efter att träffa honom. Å andra sidan var det precis så det kändes i höstas också och då fick jag ju ändå helt panik när vi väl sågs för att jag inte alls kände att jag ville samma sak som honom. Så kanske att min plan nu ändå blir att jag dejtar killen här i stan, men inte berättar något om A för honom och vice versa. Inte förrän jag vet vad som händer. Killen i stan, vi kan kalla honom D, är jag ju inte intresserad av att typ bli tillsammans med eller nåt, men han är trevlig och ser himla bra ut så dejta kan man ju göra så länge vi båda är överens om på vilken nivå vi ska lägga det.

Söndag spenderades i mitt kök. Vi satt och softade hela dagen, käkade lite god grekisk mat och snackade hela dagen. Planerade lite inför nyår, för då ska jag åka ner till Borås på fest. Det ska bli skitkul. Det blir mest folk jag redan känner, men tillräckligt mycket nytt folk för att det inte ska bli långtråkigt. Dessutom har jag blind date på nyår!! En kille som S pratat hur länge som helst om att jag måste dejta när jag kommer ner. Hon har pratat om mig med honom också, så jag tror nog att vi båda är rätt intresserade av att se vad den andra är för en filur. Hon har dock väldigt bra statistik på blinddejter… Flera av hennes ihopfösanden har slutat med både förhållande och barn. Så jag tror åtminstone jag kan lite på att vi kommer att ha trevligt tillsammans på nyår. Hennes kompis M, som också är invigd i planerna, tycker tydligen också att jag och den här killen borde komma bra överens. Det enda jag vet om honom är att han är jättetrevlig, har bra jobb, snygg bil och inte ser helt oäven ut heller… Låter i och för sig skumt att en sån kille är singel, fast vad fan…jag är ju singel och hur bra är inte jag *asg*. Om inte annat kanske man har någon att pussa lite på vid tolvslaget *fniss*.

Shit, nu är klockan mer än vad jag tänkt mig. Hungrig som en varg så jag måste åka hem och käka. Kram!

Snart fest

Hehe, gissa om rödvin funkar mot mensvärk!! Svaret är ett rungande JA… i alla fall om man dricker minst 5-6 glas *asg*. Som ni kanske förstår var tisdagkvällens middag med kamratföreningens styrelse superduperlyckad. Vi hade sååå himla roligt. Vi var på Al Sarab på Regeringsgatan 70 (bredvid Nalen) och käkade libanesisk mat. Vi var 8 personer, varav alla är ganska lika personligheter. Blir nog automatiskt så i den typen av föreningar, vi jobbar ju mest med att fixa aktiviteter och fester för de anställda och så det behövs sociala, utåtriktade människor. Det är vi, allihop, vilket leder till att våra styrelsesammankomster ofta tenderar att bli…hhmmm, högljudda. Alla älskar att prata nämligen. Tur var väl kanske att det inte var så många andra i restaurangen samtidigt som vi i tisdags, bara ett bord till var upptaget utom vårt. Vi beställde in ett gäng med meze-rätter och sen åt vi tills det stod ut genom öronen på oss. Ja, och drack också för den delen. Tydligen tyckte de att vi var en rätt bra bokning för efter vi hade käkat klart bjöd de på både jättehärliga fruktfat och sen en baklava-liknande efterrätt. Mycket uppskattat blev det av oss och det blev förmodligen dricksen vi lämnade efter oss av dem också kan jag tänka mig. Det blev en billig nota med tanke på att vi var 8 personer som åt och drack, det gick ca 7 flaskor vin och några öl också utöver det och det tillsammans med maten gick på knappt 3.000 kr. Det var ju inte ens 400 kr/skalle så vi tyckte det var väldigt överkomligt. Dit kommer jag definitivt att gå igen. Och eftersom vi började så pass tidigt, redan kl 17, så var jag hemma före 22 vilket innebar att jag inte ens var trött och seg igår.

Gårdagen var dock inte lika rolig. Var till VC på förmiddagen och fick konstaterat att jag har halsinfektion igen. Proverna visade att det är ”bara” virus igen så det är bara att låta det läka ut. Jag försökte dock få min läkare att förstå att nu har jag ju gått med återkommande virusinfektioner hela året. Det är snart 10! månader och det kan ingen få mig att tro att det är normalt. Jag sa att då får man ju söka den bakomliggande orsaken till varför min kropps immunsystem inte klarar av att bli av med viruset, för så verkar ju fallet onekligen vara. Så halleluja, jag fick faktiskt en remiss till öron-,näsa-, halsspecialist så får jag väl se om jag blir nåt klokare efter det. Mina förhoppningar är inte direkt höga, men man vet ju aldrig. Så det blir alltså ingen träning imorrn eftermiddag inte. Känner mig dock bättre i halsen idag så kanske det faktiskt går åt rätt håll. Funderar på om jag ska gå till hälsokosten och höra om de har något bra man kan peta i sig för att hjälpa kroppen slåss mot virus.
Efter allt detta var jag i alla fall på rejält dåligt humör när jag kom tillbaka till jobbet så dagen kändes rätt pissig. Tur att man har goda vänner då kan jag säga. Skickade ett deppmail till S i Borås så hon ringde mig på kvällen och vi pratade över 2 timmar. Tack gumman! Löv you! Hade dessutom snackat med brorsan före och det hjälpte också.

Ja, brorsan, ja. Jag är ju så otroligt blödig med min lillebror. Han har alltid varit min lille unge (hhmm, nu är han i och för sig 26 år fyllda, men det spelar liksom ingen roll). När han var tonåring och var ute jättesent på nätterna när jag var hemma på lov från Borås hände det faktiskt några gånger att jag ringde och bad honom komma hem för jag kunde inte sova förrän jag hörde att han var hemma. Så här var det givetvis inte alltid, men några gånger var bl a när han körde moped (vilket han gjorde oavsett väder) och det var typ snöstorm och drivis. Klockan kunde vara 2 på natten och jag inbillade mig allt möjligt hemskt, typ att han kört av vägen i halkan och låg i nåt dike och ingen skulle ju se det eftersom det snöade så mycket. Då ringde jag… och vet ni, han tyckte aldrig att jag var löjlig eller jobbig utan kom alltid hem. Inte ens hans kompisar tyckte det var fånigt, snarare verkade de bli avis att hans storasyster brydde sig så mycket. Jag är tyvärr fortfarande lite blödig vad gäller honom, fast jag mycket väl VET att han klarar sig själv. Nu åker han till Thailand imorgon kväll och blir borta 4 veckor så jag bad honom skicka något sms lite nu och då så jag vet att allt är ok. (Och så har jag självklart beordrat honom att hålla sig borta från alla fjäderfä-marknader… för där skulle han ju säkert springa hela tiden *skratt*). Ni förstår vad extremt jobbigt det blir för mig om jag skaffar barn… Men jag är inte alls så här blödig med syrran av någon anledning. Dels är ju hon bara 3 år yngre än vad jag är så vi tillbringade ju en stor del av barndomen stridandes med varann. Brorsan är 10 år yngre så det har ju aldrig varit bråk på det viset med honom eftersom han alltid var så mycket mindre. Sen påminner nog syrran mig väldigt mycket om mig själv och jag vet ju att jag klarar mig bra själv så då gör hon det också så klart. Hennes barn däremot, det är en helt annan grej. Jag kan inte ens tänka tanken att något skulle hända Lilla F och Stora F, får total kramp i hela kroppen bara av tanken. Om såna tankar dyker upp måste jag snabbt distrahera mig själv så att jag tänker på något annat. Som sagt, herregud vad jobbigt det blir om man får egna barn någon dag. Jag kommer bergis bli en sån där nervig morsa som jag bara avskyr *haha*.

Ikväll ska jag och G iväg och handla till festen på lördag. Tror att vi har det mesta planerat, men jag måste ju komma ihåg och handla det som jag ska handla hem också. Och så ska vi ett svep både till Systemet och IKEA också. Har dessutom hunnit med en runda på Lagerhaus på lunchen där jag köpte nytt duschdraperi för mitt gamla var bara för äckligt, lite fina ljuslyktor för värmeljus i allra finaste julerött och så köpte jag ett doftljus som doftade kanel. Tror ni möjligtvis någon är julsugen eller?! Fast kanske att jag sparar IKEA till imorgon när jag fått lön, måste ändå iväg ut och shoppa present till G så… På lördag vill jag nämligen bara lyxa med S hela dagen. Vi ska självklart ut på stan en sväng, men då får hon bestämma vart hon vill gå. Jag är ju här hela tiden så det är ingen panik för mig. Makeup Store är det enda jag vill hinna med och hon är ju lika sminktokig som jag så dit vet jag att vi kommer att gå. Sen är jag sugen på att gå och kolla lite på skor också, men jag måste nog avverka julklappsinköpen innan jag kan handla något mer åt mig själv den här månaden tyvärr. Trist, men sant. Fast man kan ju alltid titta *hehe*. Såg att Makeup Store hade jättesnygga nya bruna ögonskuggor så det ska definitivt inhandlas och så måste jag köpa lite nya produkter till håret. Det var mest luft kvar i hårsprayflaskan upptäckte jag i morse. Och det blir garanterat ingen fest utan hårspray i massor *skratt*.

Nu bjuder en arbetskompis på årets första lussebulle till eftermiddagsfikat så det kan jag ju inte missa. Ha det bäst! Puss.

Ont, ont

Kan inte någon förbjuda mensvärk!! Jag har sällan mensvärk, men när jag väl får det så får jag liksom igen även för alla de gånger jag inte haft. Hur orättvist är inte det!? Så idag sitter jag här, typ dubbelvikt som en jävla märla framför datorn. Känns som om jag skulle kört värsta magpasset igår eller nåt, har värk i hela mellangärdet verkligen. Så typiskt att det är idag när jag ska ut och käka med styrelsen för kamratföreningen på jobbet, hrmpf. Oh well, ett glas vin tar nog död på smärtan och om inte det hjälper finns ett nästan fullproof tips… ett eller två glas vin till *haha*. För aldrig att jag bangar, nope inte jag inte.
Imorrn blir det också god mat och vin för då är det projektslut på ett projekt som pågått i över ett år. Jag blev inbjuden och mailade tillbaka till Daniela (som mailat ut inbjudan) och frågade om det verkligen stämde att jag skulle med. Jag hade ju inte jobbat nåt med projektet. Tur att hon har bättre koll på vad jag gör än vad jag själv har för hon rättade mig och berättade att jag minsann gjort flera stora uppdrag inom projektet, grejen var att det var ju typ i februari så inte så konstigt att man glömt det kanske. Så imorrn är det projektslut med erfarenhetsåterföring först och sen god middag för att avsluta med bowling. Ska bli jättekul! Blir nog svårt att lyckas med en bra vägning den här veckan är jag rädd för, men detta är ju specialfall och inte återkommande händelser så det får gå för den här gången känner jag.

Känner mig faktiskt så gott som helt hundra i halsen igen så kanske detta inte är något som beror på mina tidigare besvär utan en vanlig höstförkylning bara. Ska dock till läkaren ändå imorrn så att jag får det uppkollat. Men om jag känner att det fortsätter att gå åt rätt håll blir det nog träning på fredag eftermiddag. Har inte tränat på nästan 2 veckor nu så jag längtar verkligen. Så ett träningspass på eftermiddagen efter att jag stått och lagat pajer hela dagen, det blir nog perfekt det.

Hhmm, har ju fått en del reaktioner på mina tankar gällande A hemma på holmen. Bl a Fröken Kivi tyckte att jag nog måste åka hem och flirta en helg. Men jag är ju fortfarande så himla kluven vad gäller honom. Jag är liksom mer intresserad när han är på avstånd känns det som ibland. Vet inte om jag helt enkelt varit singel för länge. Ibland tror jag att jag helt enkelt inte har några illusioner kvar, om den stora kärleken. Att jag blivit för cynisk (och då var jag rätt cynisk redan till att börja med kan jag meddela) för att hänge mig och öppna upp mig tillräckligt mycket för att ens kunna bli kär igen och tillåta att någon är kär i mig. Då är det enklare på avstånd. Kommer det för nära måste jag ju släppa ner garden och det har jag blivit sämre och sämre på att göra, det erkänner jag fullständigt. Med A är det extra svårt därför att jag är rädd att göra honom besviken. Han känner ju den gamla Millis, hon som inte var fullt så där cynisk och han har ingen aning om vem den nya Millis är. En killkompis här i stan sa till och med en gång att jag kan vara en iskall häxa när jag sätter den sidan till. Inget smickrande omdöme direkt, men i det sammanhanget han sa det… så stämde det tyvärr. Dock känner jag inte att jag vill gå in i de här djupa diskussionerna med A eftersom jag inte ens vet vad det är vi har eller håller på med. Om han bara tycker det är lite spännande att strula med kompisens storasyrra, ja då kan det liksom kvitta ju. Fast egentligen vet jag ju att det är mer än så för honom, att den enda som stoppar det är jag. Herregud, vad knepigt allt blir ibland. Äh, orkar inte älta det mer just nu. I helgen ska jag ut och festa med älsklings-S från Borås och då ska jag ragga som tusan *hehe*.

Nu ska jag allt jobba lite till. Bara en halvtimme kvar tills vi ska gå iväg och käka middag, mums! Libanesiskt käk blir det, såå gott!

Sjuk, fest mm.

Herrejösses, vad tiden bara har försvunnit! Har dock ändå inte hänt så himla mycket sen sist eftersom jag varit sjuk typ en vecka och inte orkat göra något överhuvudtaget. Senaste vägningen var v 45 och då hade det inte hänt ett dugg. Förra veckan blev det bara hemmavägning eftersom när jag normalt väger mig, torsdag, var min första arbetsdag efter att ha varit sjuk sedan fredag veckan före (min födelsedag!). Jag orkade helt enkelt inte gå iväg till VV när jag slutade utan åkte direkt hem och sov 3 timmar på soffan på kvällen. Hemmavägningen visade dock att jag gått ner 3 hekto så jag hade fantastiskt nog inte stått stilla trots födelsedagstårta och smarrig middag hos mamma och ingen motion alls på en vecka. Nu kommer jag inte att ha möjligt att väga mig hos VV heller förrän nästa vecka, den här veckan står storhandling inför helgens fest på schemat på torsdag kväll. G och jag ska ha fest tillsammans eftersom jag fyllde den 11 och hon fyller på fredag. Torsdag kväll är enda kvällen den här veckan som funkar för oss båda så då får jag offra mig. Spelar inte så stor roll eftersom jag ju ändå väger mig hemma på fredag.

Fest som sagt på lördag, jättekul ska det bli och faktiskt så kommer min kompis från Borås upp den här helgen. Hon hajade nog att jag blev rejält lack förra gången eftersom jag inte hade hört av mig överhuvudtaget. Enda livstecknet hon fick var festinbjudan och jag tror att hon kände att det nog låg på henne att lappa vår relation den här gången så dagen efter jag skickat inbjudan via mail fick jag svar. I hennes mail hade hon infogat sin bokningsbekräftelse från Malmö Aviation *ler*. Hon kommer till Bromma 20 på fredag kväll och då möter jag henne med bilen. Blir bara en lugn hemmakväll då eftersom jag absolut inte pallar 2 utekvällar på raken längre. Med tanke på att vi inte har träffats sen förra sommaren kan det dessutom vara mysigt att vara bara vi två. Snacka och dricka lite vin, ska köpa någon god ost åt oss också har jag tänkt. Ska vara ledig hela fredagen, har massor med komptid injobbat som jag kan ta ut så det blir en liten städning och så ska jag tvätta ifall att det jag vill ha på mig på lördag kvällen behöver tvättas. Sen ska jag dessutom laga 3 pajer till lördag kvällen. Lovar att jag lägger ut recepten om det blir lyckat! Skönt att vara ledig då så kan jag bara umgås med S på kvällen sen.
Hoppas att de flesta vi bjudit in kan komma på lördagen. Trots att vi sagt att vi gärna vill att folk meddelar om de kommer eller inte så har vi fått väldigt dåligt med svar tyvärr. Tänk att det ska vara så himla svårt för folk att o.s.a. Men G och jag har sagt som så att vi lagar 3 pajer oavsett hur många som kommer. Blir vi få, ja då får folk äta mer och resten tar jag som matlådor (det är ju ändå jag som lagar dem) och blir vi många, ja då får folk istället ta mindre bitar *flin*. Något jag märker varje gång jag ska ha fest, det är att jag har alldeles för få killkompisar. Det blir alltid fördelning manligt kvinnligt typ 2-98%. Jättetrevligt för killarna så klart, men lite tråkigt för tjejerna dess värre… Var hittar man roliga killkompisar månne?

Mina nya arbetsuppgifter verkar mer och mer utkristallisera sig till att bli ett helt nytt jobb för min del. Från att först ha varit bara lite nya uppgifter så blev det ju nästa release. Den är dock väldigt liten så det verkade inte heller bli så himla mycket. Senaste budet är att jag ska vara testkoordinator för ett av våra högst prioriterade projekt just nu. Våra nätplatser ska nämligen flyttas till helt ny plattform och då ska ALLT! testas i den nya miljön. Kul att mina chefer har så stort förtroende för mig, men det är lite skrämmande måste jag erkänna. Får veta den här veckan om jag ska köra med det projektet eller inte, beror lite på hur arbetsbelastningen ser ut på utvecklingssidan för min grupp. Dock har vi ju tidigare flaggat för att det kunde bli lite lite jobb för oss efter nyår eftersom ett projekt vi räknat med blir försenat så det verkar ju onekligen som att det skulle funka för mig då. Jag vill verkligen känner jag. Har bestämt mig för att avsluta mina fackliga engagemang iom årsmötet i mars och har redan börjat avveckla det jag är inblandad i lite smått. Detta för att kunna lägga allt krut på nya jobbet. Min mentor, Johanna, har kontaktat en av sina kompisar som jobbar mycket med test för att få förslag på vilka kurser jag ska satsa på. Är ju viktigt att jag får gå en kurs som både är bra och som marknaden känner till. Det är det jag ska klämma ut från min arbetsgivare. Först några bra kurser i testledning, sedan lite erfarenhet av projektledning och förhoppningsvis även någon kurs i det. Sen är det bye,bye KPA. Det är alldeles för dåligt betalt på det här bygget när man avancerat internt och jag är sååå jävla trött på det. Om inte de har vett att ta tillvara på sina resurser så får de skylla sig själv. Då kan någon annan arbetsgivare, med större plånbok, få ta tillvara på mina kunskaper och alla mina dyra kurser istället. Så kan de stå där med jävligt lång näsa. (Bitter, jag? Näähh, hur kan ni tro det?!).

Onsdag är det dags för vårdcentralen igen. Jag verkar helt enkelt inte klara av att bli helt frisk. Halsen krånglar igen så det är dags för ännu en vända inom vårt fantastiska sjukvårdssystem (obs! Ironi). Första dagen jag var sjuk hade jag så ont i bröstkorgen att det gjorde ont att andas. Jag var helt yr i huvudet och kände mig svimfärdig emellanåt och mådde illa. Ringde till vårdcentralen och fick tid…. nu på onsdag. Ha, det är ett jävla skämt! Jag sa det till hon som svarade att jag är sjuk idag, det är idag jag behöver läkartid. Inte om 10 dagar! Då sa hon att jag fick väl ringa igen om det blev mer akut!!! Om det hade blivit mer akut än vad jag kände då hade jag nog åkt till akuten och satt mig istället. Och så undrar våra idioter till politiker varför folk åker till akuten när de bara är förkylda. Det kan jag svara på, för att man ungefär ska be om ursäkt för att man bara har mage att ringa och försöka få tid på vårdcentralen… that´s why puckon! Nu måste jag ändå dit för att få nya recept på min blodtrycksmedicin så då får hon ta alla prover jag tagit förut igen. Om de inte visar något ska jag ha en remiss till öron-,näsa-, halsspecialist. Känner mig ju nästan helt ok igen nu även om det inte är hundra. Familjen hemma på Åland har ju haft lunginflammation nästan hela högen pga mycoplasma så det kan ju vara något åt det hållet jag råkat ut för också även om jag inte har lunginflammation.

Har haft lite kontakt med A hemifrån Åland (ni vet, brorsans kompis från tidigare i höstas). Det är nåt där fortfarande alltså. Jag måste vara världens största jädra velpotta helt enkelt. Jag blir skitglad varje gång han hör av sig. Ja, jag hör faktiskt av mig till honom också, så det är inte bara envägskommunikation från hans sida. När det var personalfest med golf från ”sommarjobbet” för några veckor sedan så hörde jag av mig till honom eftersom vi var hela gänget från hemkommunen på krogen utom honom. Sa bara att det ju var synd att inte han också var ute eftersom det hade varit kul att träffa honom. Visade sig dock att han var i Australien! på bröllop för en gammal arbetskamrat. Han hörde av sig i helgen, då var han hemma på ön igen och undrade när jag var på väg hem nästa gång för han ville gärna träffas. Nu åker jag ju inte hem förrän till jul och då brukar det ju vara rätt mycket ändå, jag är dessutom inte ledig så många dagar men jag hoppas att vi får till en liten träff. Men eftersom han verkar tycka det är jättejobbigt att ses hemma hos honom inför hans roomisar… ja, då kan det bli svårare att få till det. Dessutom är Lilla F och Stora F huvudprio under julen, de är ju mina substitutbarn.

Måste bara berätta vad Lilla F var söt när jag var hemma på ön sist. Syrran skulle nämligen jobba natt på fredagen och min svåger skulle upp tidigt på lördag morgon och jaga älg med vår kära pappa så då var killarna hos mormor och morfar på fredag natten så slapp de stiga upp i ottan på lördagen. När svågern kom med dem på fredag kvällen blev Lilla F jätteglad när moster var hemma och då ska han alltid kramas. Så jag lyfte upp honom i famnen och gav honom en stor kram. Då så han, med mycket nöjd stämma, ”Du tycker om mig!”. Lilla F fyller 3 år i februari och är såå söt och har de längsta ögonfransar jag någonsin sett. Självklart älskar jag honom mer än livet! Så fort jag känner mig lite deppig nu så behöver jag bara tänka på det där ögonblicket så skrattar jag. Han lät så jävla nöjd!
På lördagen sen var det som sagt dags för älgjakt. En älgtjur blev dagens byte och slakt sker alltid hemma hos grannen så självklart måste jag och syrran (som då vaknat till liv eftersom det var lördag eftermiddag) ta med oss Lilla F dit. Det här låter kanske väldigt makabert för alla stadsbarn, men vi lantisar som är uppvuxna med sånt här tycker inte alls det är konstigt att ta med oss småbarnen på slakt *garv*. Lilla F tyckte det var väldigt spännande, men var väldigt bekymrad till en början. Han sa flera gånger ”Älgen…älgen är död”. Jägarna tyckte det var hur gulligt som helst och vi också så klart. Det tog liksom ett tag för honom att fatta det tror jag och så tyckte han att det var mycket spännande att titta på älgens stora tunga som hängde ut…. Efter ett tag hade det gått upp för honom och då sa han bara konstaterande ”Älgen är död! Hahaha”. Ja, ni hör ju, en blivande liten jägare.
Lite intressant är ju att en fd lover till mig är medlem i jaktlaget. Han är sååå hot, en riktig man kan jag meddela alla värdelösa stureplansbrats. Tyvärr är han också sååå gift med 2 barn, vilket förstås också var orsaken till varför han aldrig blev något mer än en lover. Detta är nog både hans och min mest välbevarade hemlighet, men jag kan ärligt erkänna att jag fortfarande blir helt svag i knäna när jag träffar honom och jag VET att det är så för honom också (det avslöjade han nämligen när jag sprang på honom på krogen hemma i våras *hehe*).

Shit, nu börjar det bli romanvarning på den här bloggen, men som tur är är klockan halvfem och jag ska gå hem nu så ni slipper läsa mer idag. Kramis!

Mycket nu

Ibland händer saker och ting lite fortare än man räknat med och då är det bara att välja, ta chansen och ge sig huvudstupa in i leken eller fega ur och hoppas att fler chanser uppenbarar sig längre fram. Nu kan ni säkert räkna ut vilket val jag gjorde utifrån mina formuleringar. I alla fall så har det nu blivit så att ett nytt projekt har pluppat upp som Johanna, min mentor, ska vara testkoordinator för. Dock var hennes tid egentligen fullbelagd redan, så för att hon ska kunna ta detta har jag istället fått ta över ett annat projekt som startar på måndag. Det är lite mindre än det nya och därför var det ett bättre projekt att ta som relativt grön. Lite läskigt att flyga solo redan dock, vi har inte hunnit med så mycket kompetensöverföring som kanske hade behövts, men jag känner som så att jag måste hoppa på detta och så får jag fråga hjälp allt efter jag behöver. Skitspännande, men riktigt nervöst ska det bli. Detta är ju också en stor chans för mig att höja min lön så jag kommer att ligga i som en liten iller kan jag säga. Wish me luck!

Det har varit mycket de senaste veckorna och jag har inte riktigt haft energi att uppdatera bloggen som tidigare. Men som Sara så klokt har sagt så skriver jag enbart för min egen skull och när jag själv tycker det känns kul så det stressar jag inte upp mig för alls. Ibland är det dock lite trist när jag gärna skulle vilja uppdatera, men helt enkelt inte känner att jag har tid. Veckan har varit rätt lugn bortsett från helgen då. Personalgolfen med middag hemma på ön i helgen var sååå himla rolig. Vi spelade lagtävling, dock inte på superduperallvar, och jag hade två urmysiga killar i mitt lag som jag jobbat med på restaurangen. Vi hade skitkul när vi gick vår runda. Mycket spännande blev det på sista hålet när det, förutom att vara väldigt dimmigt, även började skymma. Att leta efter bollen blev ett riktigt äventyr vill jag lova. Middagen på Indigo var ursmarrig och därefter gick vi vidare ut på krogen. Det var en jättelyckad kväll och jag var inte hemma förrän vid 5-tiden söndag morgon. Självklart kunde jag inte sova mer än typ 4 timmar, brukar vara så när jag varit ute, så jag var rejält trött när jag åkte tillbaka till stan på kvällen.

Kvällarna i veckan har varit lugna, har tränat måndag och tisdag och igår var jag på bio med Y. Vi såg In her shoes och den var jättemysig. Jag, som dock läst boken, kanske inte gillade den fullt lika mycket som Y, men kan ändå klart rekommendera den. Ikväll ska jag också iväg och träna, efter jag varit på mitt veckobesök hos VV. Börjar känna lite förkylningsvarning dock så vi får väl se om det bryter ut eller om det inte är något. Familjen hemma på Åland har nämligen varit kanonförkylda och haft mycoplasma med lunginflammationer och allt möjligt så helt otroligt att jag skulle blivit smittad är det ju inte. Men som jag känner mig nu så kommer jag att träna ikväll. Sen blir det inget i helgen när jag åker hem igen så jag hinner märka om det blir någon förkylning eller inte förrän det är dags för träning igen på måndag kväll. Får väl köpa lite mer förkylningspreparat och stoppa i mig.

Har faktiskt ingen uppfattning om hur vägningen kommer att gå idag. Tyvärr så blev det lite godisätande både fredag och söndag på båten och lördagen skenade ju absolut iväg pointsmässigt. Vi åt korv efter golfen och sen var det varmrätt och efterrätt till middag, vin och så lite drinkar + nattmacka när jag kom hem. Tänk att man alltid blir så himla hungrig av alkohol. Jag drack inte ens speciellt mycket ju! Utöver det har jag dock haft en bra vecka tycker jag så jag vågar mig nog på att gissa att jag åtminstone inte gått upp nånting, men räknar helt klart inte med någon större nedgång. Och i helgen är det 2 födelsedagar och farsdag… hhmmm, får nog hålla mig till att äta tårta bara vid ett av tillfällena. I och för sig brukar pappa och jag slå ihop min födelsedag och farsdag så det blir gemensam tårta. Shit, kom just på att jag ju måste ut på stan och köpa farsdagspresent och födelsedagspresent till min svåger imorrn. Alltid lika svårt att köpa åt farsan och alltid lika lätt att köpa till svågern. Han blir lika glad över en bok varenda gång, är en lika stor bokmal som mig.

Är fullt upp på jobbet imorrn med möten och inläsning av releasematerial och annan dokumentation, men ska försöka hinna med att uppdatera bloggen med vägningsresultatet åtminstone. Ha en bra kväll!

Hastig avrapportering

Lite snabbt bloggskrivande är vad jag orkar ta mig för med resten av den här jobbdagen känner jag. Har just kommit från värsta maratonmötet och känner mig helt tom i huvudet. Jag lär somna ovaggad ikväll kan jag säga. Men det var ett roligt möte. Börjar sakta men säkert ta mig in i de nya arbetsuppgifterna och det är en hel del att ta in, men jätteroligt som sagt så det är inte alls jobbigt. Kommer dessutom att jobba med en jättehärlig tjej under en period så vi kommer att ha jättekul att jobba tillsammans. Min chef var och pratade med mig idag för att kolla hur jag tycker det går och jag sa att jag tycker det är jättekul och spännande. Hon berättade att Johanna bara hade gott att säga om mig och att hon inte alls var orolig för att jag skulle klara av det efter hon försvinner. Kändes så klart jättekul att höra även om hon verkar ha större tilltro än vad jag själv har emellanåt *ler*.

Liten rapport från torsdagsvägningen måste ni ju få också. Det gick helt ok även denna veckan, jag hade gått ner 0,4 kg så det blev totalt 3 kg ner sedan starten med VV och då får man ju sin lilla guldstjärna också. Lite kul att se den på sin medlemsbok, man känner sig faktiskt lite extra stolt över sig själv när man ser den. Denna veckan är jag dock glad om det blir +-0 eftersom det blev en ordentlig fest i helgen. Åt dessutom lite godis på båten på fredagen så det har blivit lite för mycket fler dagar än en. Kommer dock att sköta mig som vanligt i veckan och träna både ikväll och imorrn så jag tror inte att jag kommer att gå upp. Märkte att det hänt en hel del med midjemåttet och över rumpan också i lördags, vilket var kul. Hade med mig två olika par fritidsbrallor eftersom vi skulle spela golf i lördags och båda satt åt ordentligt i midjan i början av hösten, men i lördags satt båda hur bra som helst. Det ena paret hade jag t om värsta gällivarehänget i. Gissa om det känns extra peppande att fortsätta köra när jag märker sånt.

Nu blir det inget mer idag, nu är klockan gå-hem-tid. Ha en bra kväll!

Rubriktorka

Veckorna går så himla fort. Snart onsdag eftermiddag och halva arbetsveckan redan slut. Det har i och för sig varit väldigt mycket att göra den här veckan i och med mina nya uppgifter. Alla nya begrepp snurrar runt i huvudet på mig. Som tur är har Johanna varit en stor hjälp. Det är hon som är vår tillfälliga vikarie eftersom Jonas är pappaledig. Hon är otroligt kompetent och har massor med erfarenhet så det känns som ett stort stöd att hon finns tillhands fram till 23/12. Efter det är det dock flying solo som gäller fram till Jonas kommer tillbaka i april. Spännande och otäckt på samma gång, men det kommer säkert att löpa bara man får ta tag i saken mer konkret. Just nu är allt väldigt teoretiskt med en massa olika strukturer, processer och metoder, men av gammal erfarenhet vet jag att att det brukar falla på plats när arbetet blir mer hands on. Eftersom jag har massor med dokument och material att plöja mig igenom kommer jag att jobba hemifrån imorgon eftermiddag och på fredag så jag missar min vanliga VV-vägning imorgon. Kommer att gå på den klassen som är 12.00 istället och så käkar jag lunch när jag kommer hem istället.

Igår kväll var första gången som jag hoppade över ett planerat träningspass. Jag var så himla trött så när jag hade käkat somnade jag till i soffan framför teven. Vaknade vid 10 över 7 och passet började 19.30. Jag skulle ha hunnit om jag rusat iväg då, men kände bara att jag inte orkade. Ska därför iväg och träna ikväll istället. Går inget passligt pass tyvärr, men jag kör väl lite på löpbandet, crosstrainern och i roddmaskinen, typ totalt 1 timme så blir det en bra träning i alla fall. Ni ska ju inte tro att jag kommit ihåg och boka in min styrkeinstruktion ännu inte. Helt jävla ofattbart så dåligt minne jag kan ha. Ikväll bara MÅSTE jag komma ihåg det. Jag kommer aldrig igång med styrketräningen annars. Ska försöka få in ett bodypump-pass i veckan också så behöver jag bara se till att komma iväg och träna styrka på egen hand 1 gång i veckan. Fredagar kör jag step och direkt efter det är det ett bp-pass för överkropp, så planen är att försöka kombinera ihop det. Fast det får bli om 2 veckor eftersom jag åker till ön 2 helger på raken nu eftersom jag ska hem på golftävlingen för personalen på mitt ”sommarjobb” nu i helgen och nästa helg är det farsdag som ska firas. (Och min födelsedag också faktiskt, praktiskt att ta 2 flugor i en smäll).

Försöker känna efter om jag är nervös för vägningen imorrn, men det känns rätt lugnt. Det blev lite av både det ena och det andra i lördags, men utöver det tycker jag att veckan gått bra och jag har tränat flera gånger så något litet minus borde jag kunna hoppas på. Vore kul om det blev minst 0,4 för då får jag min första VV-stjärna. För er som inte är invigda i VV-språket innebär det att man gått ner 3 kg. Vore kul att få den första så man kan börja räkna ner. Med tanke på att jag ska typ minst 10 stycken totalt så är det en lång väg kvar, men det känns ändå genomförbart. Enda sättet är att ta det ett steg i taget och inte låta eventuella snedsteg tynga ner en i onödan. Och om det nu inte är så mycket ner den här veckan så var lördagen värd det. Åt lite godis på bion, sen fixade vi jättesmarrig mat. Åt oxfilé med getostlasagne (ja, den var hur god som helst) och drack förstås vin till det. Efter det var både G och jag hur mätta som helst, men 2 timmar senare var det gott med lite ostbricka. Fast jag tror faktiskt att jag åt mer vindruvor och päron än ost. Dessutom började jag lördagen med ett spinningpass så lite extra fanns det plats för den dagen.

Den 6 december ska jag och G gå och se Fröken Julie på Dramaten och erkännas bör ju att det ska bli extra intressant att se spelet mellan Maria Bonnevie och Mikael Persbrandt efter dagens avslöjande i Expressen och Aftonbladet. Självklart är de båda proffs, men inte kan det vara så jäkla lätt för Maria att få reda på att den hon tills för bara en kort tid sedan varit förlovad med redan är på smällen tillsammans med en annan kvinna. Själv hade jag varit helt rabiat av ilska på honom kan jag avslöja. Otrohet är ungefär det absolut värsta jag vet. Och ni får rätta mig om ni anser att jag har fel, men visst fan är det MYCKET vanligare att män redan har nästa förhållande på lut när de lämnar sin kvinna än det omvända. Jag behöver inte gå längre än till min egen bekantskapskrets för att se ett visst mönster. Jag har t om en killkompis som inte kunde fatta varför jag gjorde slut med min ex eftersom vi i hans ögon hade det perfekta förhållandet. Visst, vi var jättebra kompisar, tyckte och tänkte lika i det som är viktigt, hade skitkul ihop, funkade på alla plan så att säga. Kruxet var att jag helt enkelt slutade vara kär i honom och då kändes det rätt fort meningslöst att vara tillsammans. Min kompis uppfattning var att jag kunde väl hänga kvar vid mitt ex tills något bättre dök upp ungefär! Ingen av mina tjejkompisar har resonerat så kan jag säga, tvärtom var det självklart för dem alla att jag gjorde slut eftersom jag inte var kär längre. Som sagt, tror det är vanligare att tjejer resonerar så än killar tyvärr. Har dessutom själv råkat ut för det att tidigare pojkvänner (faktiskt bara en när jag tänker närmare efter) gjort slut för att direkt gå till en ny brud. I mitt fall var det tyvärr tillbaka till sitt ex han gick, så det kändes extra jävligt. När jag dessutom efter ett tag fick reda på att folk hade trott att han blivit tillsammans med henne igen flera veckor innan han gjorde officiellt slut med mig… ja, då kändes det inte för kul. Idag är dock han och jag kompisar igen, allt detta hände för snart 10 år sedan så det är verkligen water under the bridge. Han är t om min golfinstruktör nuförtiden, tänk så lustigt det kan bli.

Nej, nu måste jag allt jobba lite igen. Ha det!